Ämne: Filmer, bilder från skogen, när ni kör hem timmer med era fyrhjulingar!

[mortenwb]

Det har du rätt i Hydro, ja Mårten har ju ett riktigt brottarlass då får orginalfjädringen det kämpigt och än värre blir det vid minusgrader

Jeg har flyttet den orginale vinsjen som satt forran på min dinli, å satt den på tømmerhenger, og montert en ny å bedre vinsj forran. Vinsj/kran sitter fast på tilhenger å har ingenting med atv å gjøre.

Jeg vet den sank sammen en del, det var en av de første turene. Jeg skal justere tilhenger før neste tur. Flytte kran/vegg lenger bak, så tyngdepunktet havner lenger bak.

Her kan du se litt bedre hvordan det ser ut:

[*2STROKE*]

Det har du rätt i Hydro, ja Mårten har ju ett riktigt brottarlass då får orginalfjädringen det kämpigt och än värre blir det vid minusgrader

2/3 lass me gammla barkfria trän väger väll inte så mö

[Max]

2/3 lass me gammla barkfria trän väger väll inte så mö

Torrträd väger inte mer än ca 50-60% av växande träd, lite beroeden på hur de legat eller stått samt hur länge de varit torra.Ett Torrträd som fallit i en mosse tex väger ju mer än ett torrträd som ligger en bit ovan mark på andra stammar eller på sten.

Sedan vikten på draget/kultrycket beror dels på hur vagnen är konstruerad och vad för kultryck som är default. Kultrycket kan man reglera genom att tänka på att försöka få vikten "jämnt" fördelad vid lastning på kärran. Kör jag tunga stockar och stora lass försöker jag få mesta vikten över boggien för att avlasta kultrycket.Tänka på att vända rotändan på stockarna bakåt på vissa, och kanske såga lite längre stockar eller lasta dom en bit bak på lasset för att få vikten längre bak. De vindfällen/fröträd jag kört ut nu i sommar är på ett skifte där man ska utför en satans brant så där törs man inte köra med allt för stor vikt bakom då det skickar på hjulingen utför, men likväl har man mycket att vinna på att tänka på viktfördelningen på lasset.
Styvare fjädrar hjälper en hel del men man bör ändå lasta med förnuft, det kommer man längre på.

[anersimyra]

Ja "Maxxans" beskrivning innehåller allt väsentligt som man bör tänka på.Även ett "torrlass" kan bli överaskande tungt, särskilt om det är kådrikt virke, hellre 2 st 2/3 lass än ett lass som lättar hjulingen bak utför backen som inte var så brant uppför, men som blir DJÄVLIGT brant utför när man lastat: för att slippa en vända till :whip:he, he

[Max]

Har börjat röja fram lite igenväxta gränser i helgen men passade även på att "tukta" en frötall som får bli stomvirke i blivande ankhus till våren
Egentligen har man ju inte tid att jobba, detta skulle man syssla med på heltid istället. Varför slår aldrig den där lottoraden man inte spelar på eller den där trisslotten man inte skrapar in

[PONI]

Man får väl bidra med ett par bilder från dagens arbete.
Härligt att vara i skogen igen.
 

[Miko]

Den Hondan måste va riktigt bra att dra timmervagnen med, har du hydrostat på den? 

[PONI]

Den Hondan måste va riktigt bra att dra timmervagnen med, har du hydrostat på den? 

Jo det är hydrostat på den,
Får man bara fäste så känns det som att den klarar hur mycket som helst.
Körde hela förra vintern med kedjor och det gjorde susen. Snart dax att lägga på dem igen.
Har väl funderingar på att byta däck snart de som ligger på är inne på 3e säsongen, men jag har lite svårt att bestämma mig för vad det skall bli.

[Pegazus_Online]

maxxis bighorn ska tydligen vara riktigt bra för lera sten grus och skog

[IceMannen]

maxxis bighorn ska tydligen vara riktigt bra för lera sten grus och skog

ja det är dom och väldigt slitstarka så dom tål även asfalt det gör inte mina 

[PONI]

maxxis bighorn ska tydligen vara riktigt bra för lera sten grus och skog

Jo jag har tittat på dem frågan är om man skall gå på Maxxis Bighorn eller Maxxis Bighorn 2.0 har även kollat lite på Kenda Executioner någon som har erfarenhet Kenda.

Sen är det ju det här med storlek jag skulle tro att det går att få på 26" i alla fall.
Det gör ju lite på markfrigången och det är ju aldrig fel.   

[StefanN]

2.0 ska inte vara lika slittåliga har jag för mig jag läst här inne någonstans