Ämne: Sammanfattning Quad MX Indoor 2008-03-29

[Puma]

Stockholm 2008-03-29

I samband med dagens Fiddy-race i MX-Indoors inomhusbana i Vallentuna kördes även en Quad uppvisningstävling. Det var Sveriges första Quad inomhus event, ett event som gav mersmak för såväl förare och arrangerande MX-Indoor.

Tävlingens upplägg var melodifestivallikt med två kvalheat där ettan och tvåan gick direkt till final, medan resten gick till sista chansen.
I sista chansen gick även där de två första till final medan övriga hade kört klart för dagen.
I varje kvalheat startade sex förare. Sista chansen bestod av fyra förare från varje kvalheat, och finalen kördes med de sex som lyckats bäst i kval och sista chansen.
Startordning, alltså att välja plats på startgrind, lottades i samtliga heat.

Till skillnad mot Fiddyklassen hade inte Quadklassen någon startträning, och när grinden i första kvalheatet föll så visade sig Vallentunaleran innehålla rikligt med grepp. Olle Deak fick ett ordentligt res på KTM'en och hade kommit sist ut ur första böjen om inte startfältets enda tappra tjej Veronica "Jojja" Lindgren hade fått stopp när hon skulle iväg.
Jonas Hedberg, som snyggt matchade sin röd-blå-vita outfit med ett par alldeles för gröna googles, tog starten följd av Tobbe Jansson, Peter Irenheim och Christofer Clevhammar.
På andra varvet bromsade Clevhammar, som då tagit sig förbi Irenheim, stopp och förlorade lite avstånd bakåt till Olle som också jobbat sej förbi Irenheim. På tredje varvet kom Olle tillräckligt nära Clevhammar för att uppvakta någorlunda seriöst. Den försynte Clevhammar valde att ta ett dåligt spår ut på stalprakan och fick se sig omkörd. Olle höll dock yttern i nästa böj och Clevhammar försökte bita tillbaka på innern, ett försök som bara nästan gick hem.
Hedberg vann heatet före Tobbe. Olle kom in som trea före Clevhammar. Jojja tog sig även hon förbi Irenheim och slutade som femma. Bra kört!
Jonas och Tobbe till Final, resten till sista chansen.

Andra kvalheatet, som i depån kallades dödens grupp, bestod av Anders Andersson, Ken Lindersson, Robin Lindersson, Raffe Lindgren, Jesper Rosling och Roger Åström.
Även här visade sig fästet oväntat bra och 2-takts GasGas-motorn i Raffes W-tec lyfte framhjulen mot något som såg ut att bli en säker sista plats ut ur startkurvan. Den gamle lyckades dock tygla alla hästar och kom ut ur böjen bara näst sist.
Starten var väldigt jämn. Roger kom nog iväg bäst men verkade få hjulspinn efter en meter och tappade lite. In i böjen låg Rosling och Anders jämsides. Rosling hade innerspår och kom därmed först ut. Roger kom ut som trea efter Anders men före Ken, Raffe och Robin.
Rosling drog iväg och försvann snart från övriga. Bakom var det fin körning på led, med Anders längst fram som hare. Inte en position byttes och de fem förarna verkade till och med rörande överens om vilket spår som var det roligaste på banan.
Jesper och Anders till final, resten till sista chansen.

Sista chansen var heatet som fyllde startgrinden mest med sina åtta förare.
I starten visade Raffe hur man släpper en koppling och var först ur böjen tätt följd av Ken, Olle, Robin, Clevhammar, Roger, Jojja och Irenheim. Clevhammar tog sig förbi Robin på första hela varvet, och Roger tog sej upp till en tredjeplats bakom Ken. Olle bromsade stopp och tappade ner till en sjätte plats. Ken jagade Raffe hela heatet men va aldrig tillräckligt nära för att sätta in en stöt, och var säkert heller inte så värst intresserad av det eftersom de två första gick till final. Ken koncentrerade sig nog mer på att hålla en finalsugen Roger bakom sig, något som han också lyckades med. Clevhammar höll sin fjärdeplats framför Robin, Olle höll sig på plats sex före Jojja och Irenheim.
Raffe och Ken till final, resten fick ledigt.

Under hela tävlingsdagen var det stora samtalsämnet bland många av förarna hur man skulle bära sig åt för att vara före Rosling i starten. Alla insåg nämligen att om man inte var före han ut ur första böj så skulle man heller aldrig kunna vara före han i mål. När det så var dags för final så fanns nästan en känsla av pakt i luften. Det gällde inte nödvändigtvis att vinna, det gällde att vara före Rosling.
Så när starten väl skulle gå tog Raffe, som stod bredvid Rosling, fram ett gammalt knep och ryckte lite med kopplingen precis innan grinden föll. Förmodligen av ren instinkt släppte även Rosling sin koppling lite när han i ögonvrån såg Raffe rulla framåt. Tyvärr fick han ju åter dra in kopplingen för att sedan när grinden verkligen föll släppa den lite hastigt och följden blev ett 2 dm framhjulslyft. Han fick ner framhjulen efter någon meter och var jämsides utanför Raffe när det var dags att svänga, men Raffe höll ut spåret och stängde effektivt till. Anders Andersson nöp innerspår och kom ur böjen som två efter Raffe och före Jesper, Tobbe, Ken och Jonas som fastnade lite på höbalarna och var sist ut på stalprakan.
Efter att ha åkt lite alternativa spår första varvet så var Rosling uppe jämsides med Raffe när båda kom in mot 180-graders kurvan ut på andra varvet. Hämnden är som bekant ljuv och i utgången av kurvan skar Jesper in framför Raffe som bromsade stopp för att undvika kollision.
Det blir nog en trevlig nästa släktmiddag...
Bakom en stillastående Raffe blev det lite kaos och ett tag såg det ut som på E6an en vanlig eftermiddag i Göteborg. När alla kommit loss så delades fältet snabbt upp i tre grupper, eller i alla fall två, Rosling hade sin egen show när han väl kommit om Raffe. Hedberg som var sist i starten var nu uppe och nosade på Anders Anderssons andraplats. Kampen om fjärdeplatsen pågick mellan Raffe, Ken Lindersson och Tobbe Jansson.
Anders kunde hålla Hedberg bakom sig hela heatet och åkte in på en andra plats med Hondan. Bakom Hedberg var Tobbe starkast och tog fjärdeplatsen. Ken Rådde inte på Raffe utan åkte in på en sjätte plats. Raffe femma.

Det var en underbar dag. Det här måste vi göra om!

[TAZ™]

bra skrivet  trevligt att läsa