ATVForum, allt om fyrhjulingar
Allmän diskussion => Quadracing => Ämnet startat av: Jocke72 skrivet 4 augusti 2005 kl. 14:08:33
-
En god vän och tillika QuadRace åkare ville att jag skulle komma och köra gräsbana i Löhammar. Kan vara kul tänkte jag som aldrig vare sig sett, än mindre, kört på en gräsbana tidigare. Det lät enkelt i teorin...
Var en del små fix att ordna på hojjen innan tävlingen som skulle gå på onsdagen. Då jag vart inslängd lite hastigt och lustigt var väl inte planeringen den bästa. Var tvungen att ha lite nya grejor till hojjen som nya bakdäck och växelspak. Beställdes på måndagen, på tisdag eftermiddag fanns prylarna i Farsta så jag åkte dit. Gummiverkstaden var ständ så däcken fick vänta till racedagen. Skruvade dit växelspaken vilket är lite mer pill än man först kan tro, samt lite allmänt underhåll och små fix fram till 01:30.
09:00 var jag ner med däcken till gummiverkstaden och jag gjorde de sista små justeringarna på hojjen. 13:00 var mina däck klara och nu började det bli lite stressigt då ingenting var lastat ännu och jag hade inte ätit sen frukost. Däcken monterades och allting lastades i bilen och släpet i en flygande fläng, upp och slänga i sig lite mat i fem minuter och iväg.
Väl på plats i Löhammar var det relativt väl ordnat och man hade skaplig koll på när det var dags för en annan att köra. Tävlingen gick tillsammans med solocyklarna och sidovagnar så man fick lite välbehövlig vila mellan kvalen.
Det började med ett träningspass på tre hela varv... Hojjen var inställd för SuperMotard, dvs asfalt och grus, underlaget var gräsbeväxt åker och ofantligt knölig och rätt sank på sina ställen. Spännande... Här var det inte fråga om att fega, full fart från börja och FY vad det skakade, hoppade och slog. Men det var inte största problemet, jag kunde inte växla upp! Hade inte hunnit testa den nya spaken och ute på banan var det helt hopplöst, Fick sitta och rycka upp benet och hoppades att växlarna skulle gå i. Till slut kom jag fram till att bara jag fick i fyran så dög det att åka på hela varvet runt, knappast optimalt men det gick.
Hursomhelst, jag utgick ifrån hur fort de andra körde i svängarna och om de kunde borde jag kunna. Efter 1 1/2 varv var mina glasögon så igensatta av lera och jag inte längre kunde se något. Men det var snart dags för depå och träningen var över. Redan efter tre varv pumpade mjölksyran i underarmarna och det kändes som jag tillbringat mer tid ovanför hojjen än på sadeln pga det gropiga underlaget.
Humöret var väl inte riktigt på topp till kvalet men jag bestämde mig för att starta på tvåan, växla till fyran, och sen fick det gå helt enkelt.
Nr 33, fjärde Quad från höger:
(http://www.potatoesmc.com/vgallery/thumbnails/3371-m.jpg)
Att starta på tvåan visade sig inte vara så tokigt som jag först trodde. Fick för mycket hjullyft först men kom iväg rätt hyggligt. I med fyran och harva på så gott det gick. I de krokiga partierna var de för högt och på start och målrakan för lågt... Men jag hängde med bra, riktigt bra till och med så jag slutade trea i första kvalet!
Betydligt bättre än vad jag vågade hoppas på med de förutsättningarna jag hade: Över tre månader sen jag satt på Quaden och då körde jag asfalt, växlingarna fungerade inte, ingen bakbroms och aldrig kört gräsbana tidigare.
Jag var mer än nöjd. Baken och armarna var mindre nöjda dock, men under kontroll.
Dags för kval två och den här gången kom jag iväg riktigt bra! Två efter starten med skapligt häng, på sista varvet blir jag dessvärre omkörd av en Banshee på rakan, försöker svara men har inget att sätta emot då jag inte kan uttnyttja effekten på bästa sätt.
Jag är dock tok nöjd, slutar trea igen!
De sju främsta, efter de två kvalen, går direkt till A-final. Jag slapp köra B-final något som jag aldrig hade trott. Min kropp var väldigt tacksam för det då armarna skakade och baken värkte.
Nu var det lite vila innan det var dags för final. Dricka vatten, äta, vila... Kvalen var fyra varv vilket jag preciiiis orkade med, finalen var sex. Hur skulle jag orka?
Bild från ena kvalet, jag som ligger först:
(http://www.potatoesmc.com/vgallery/thumbnails/3370-m.jpg)
Nu var det hårda papper. Lite små nervöst i starten och alla var rejält taggade. Gör en lite sämre start och kommer iväg som fyra, men jag har bra häng på den framför. Armarna och baken värker men jag har chans på en tredje plats det är bara att bita ihop.
Jag ligger i baken på honom som ett nystruker frimärke ett par varv tills han gör ett misstag. Han driver ut i den långa högern som leder upp på start och mål rakan och jag kan klämma mig förbi på innern! YES! Tredje plats! Jag har koll bakåt och han ligger precis i ryggen på mig, men jag har taktiken klar: Åk tight så de bli tvungna att köra om mig på utsidan.
Två varv kvar och det bara pumpar i kroppen, men jag är på pallplats. Jag ska fasen hålla i! På sista varvet orkar jag bara inte, jag glider ut i sista kurvan på samma ställe som jag körde om fyran. Jag ser direkt att han kommer upp på innern...
Målfoto!
(http://www.potatoesmc.com/vgallery/thumbnails/3366-m.jpg)
Jag biter ihop och vrålar i hjälmen: "Öka då hojjävel!".
Det är på håret men jag kniper tredje platsen! Detta på premiären för Team Boive Racing, en lysande start!
Det var en sån känsla när man passerade mål, kroppen skrek och det sprutade adrenalin ur öronen. Man åker förbi publiken på start och målrakan och alla håller ut händerna för att gratulera. Det var flera i depån som var framme och gratulerade efter målgång och var imponerade av körningen.
Det är lite extra kul då folk inte förväntade sig något från start av en "handikappad"-kille. Kändes som mentaliteten var lite: "Det är ju kul att han är med och försöker", lite nedlåtande, men vänligt. Men efter kvalen så höjdes det en hel del ögonbryn och efter finalen var många väldigt imponerade, inklusive jag själv. =)
Gratulationer efter målgång.
(http://www.potatoesmc.com/vgallery/thumbnails/3395-m.jpg)
Prisutdelning, buckla, blommor och prischeck.
Jag längst till höger.
(http://www.potatoesmc.com/vgallery/thumbnails/3365-m.jpg)
Resultat:
Kval 1 - 3:a
Kval 2 - 3:a
A-final- 3:a
Startande: 16 st
Startnummer: 33, får en att undra om jag inte borde valt startnummer 11 istället.. =)
Nöjd men öm linkade jag mig hemåt. Väl hemma såg jag varför jag hade haft ont under körningen:
(http://www.potatoesmc.com/vgallery/thumbnails/3373-m.jpg)
Kan säga att även de ädlare delarna håller samma blå/svarta nyans, men jag bespararer er bilderna. ;)
Nu hoppas jag bara att detta hinner läka hyggligt till på lördag för då är det dags igen. SuperMotard race i Gävle...
/Jocke
-
härligt!!! lycka till i gävle :D