Det där med plasten är jäkla märkligt, tycker jag. Jag har en gammal Outlander G1 från 2006 som gått snart 500 timmar. Jag bonkar i, skrapar i, knölar till och tar spjärn. Plasten blir repig, men den spricker aldrig! Helt ofattbart hur mycket stryk den tål. När man ser G2:or som blivit använda på samma sätt ser de ju ut som skit efter första skogsturen. Varför har man valt den hopplösa plastkvaliteten man har idag? De gamla höll ju, bevisligen.
Det enda jag tycker kunde var lite bättre är markfrigången. Mina plåtar under är riktigt buckliga.
Jag har en outlander g2 och tycker plasten håller bra, jag har xt-p som har lackad plast och den ser fantastisk ut även när man dratt i något ordentligt.Tex så har jag böjt ut främre fotbaljekanten 90 grader när jag vinchades upp på snedden i ett blöthål.Lite tidigare frontade jag ett träd (jag har ingen båge fram) utan märken på endurobanan.så kass tycker jag verkligen inte plasten är.
har själv böjt skärmarna x antal gånger när man har kört emot träd etc i lite tajta passager enda som har skett är lite smårevor syns inga vita streck el-dyl efter intryckningarna